Biofilm är ett klistrigt slemlager fäst vid en yta, t.ex. insidan av ett vattenrör, bestående av en skyddande matris av levande och döda mikroorganismer. Filmen skyddar de mikroorganismer som lever i den, mot att spolas bort eller saneras med kemikalier och tillfällig upphettning. Det gör den mycket svårare att bli av med än fritt svävande mikroorganismer, som Legionella och amöbor.
- Fastsättning Enskilda bakterier fäster vid en yta i rör, tankar m.m.
- Tillväxt/Kolonibildning Bakterierna börjar dela sig och bildar små grupper som växer på insidan av röret.
- Produktion av slemlager (EPS) Mikroorganismerna utsöndrar en skyddande matris av polysackarider, proteiner och DNA – kallad EPS (extracellulär polymerisk substans).
- Mognad Biofilmen utvecklas till en komplex struktur med kanaler för näringsflöde och avfallstransport.
- Spridning Delar av biofilmen lossnar och bakterier sprids vidare till nya ytor i systemet.
Sanering av biofilm
- Mekanisk påverkan med borste och spolning
- Lösa upp biofilmen med olika tvättmedel
- Döda biofilmen med kemikalier, som klor, brom, ozon eller väteperoxid
- Döda biofilmen genom att koagulera dess proteiner med värme +70C